Haha jag har tankar kring det här ämnet, ett ämne som jag förut sket totalt i, men nu, nu jävlar har de hänt saker.

Okej...
Sveriges sjukvård är grym när den fungerar, folk kan få nya lungor, nya njurar och säkert en hel del fler saker, men det finns även brister. Att saker liksom faller lite mellan stolarna.

Mormor hade cancer, cancer som dom faktiskt opererade. Trodde allt va bra, mormor skulle bli frisk och fortsätta sitt fartfyllda liv, men så ett år senare känns allt inte som de brukar. In på magnet-röntgen och hej och hå, visst fanns de mycket riktigt en tumör där, lika stor som en mandarin, igen. Efter det gick allt rakt ner, 2/5 tog hon sitt sista andetag. Jag skyller inte på sjukvården, livet har sin gång, men hade dom fått bort hela tumören direkt hade situationen säkert inte varit densamma. Jag hade kanske haft min mormor i livet nu.

Så varför dessa tankar? Jo morfar har tydligen åkt ambulans till akuten, varför? Jo för att han fick fel medicin, igen. Redan efter att mormor passerat fick han den, då va det samma sak. Dom konstaterade att de nog va medicinen som han inte tålde. Mamma sa till speciellt förra veckan om att dom inte skulle ge honom samma. Men såklart. Samma igen.

Känner inte att jag orkar tänka på de. Vill ha kvar morfar minst 2 år till. Vill att morfar ska kämpa vidare, inte  som de hände med mormor, att allt tar slut på grund utav miss av Sveriges sjukvård.