Jag tänker, säkert för mycket. Men att sluta är inget alternativ. Det går inte.
Det är lite som att röka. Har du en gång börjat är det svårt att sluta.
Om jag inte tänkte skulle allt vara lättare.
Du skulle slippa frågorna.
Jag skulle slippa ligga vaken på nätterna.
Jag har ställt om dygnet helt.
Tänker på nätterna, sover på dagarna.
På lägret va jag död, så då tänkte jag inte på nätterna.
Tur va det, annars hade jag inte skrivit nu.
Usch vad jag hatar kvällar, jag tänker och framstår som ett psykfall...
Men det kanske är den jag är, det vet jag inte.
Vet inte vem jag är.