Livstecken igen

Hej på er!

Nu sitter jag i husvagnen och snackar med Pieter om husvagn. Vi får väl se. Men annars då? Jo, tennisen vill jag inte prata om, men annars så är det bra :) Jag skriver ju vanlig dagbok nu istället och jag vill påstå att det är så mycket skönare! Jag kan skriva precis vad jag vill, ingen annan än jag läser. Kan verkligen skriva precis hur jag känner. Kan skriva vilka namn jag vill, precis allt.
" Hej jag älskar att skriva av mig och framstå som ett psykfall, men nu slipper ni höra" Nåt i den stilen typ :P

Men som sagt, vi lever bra här. Eller klart jag vill hem och träffa alla. Märta och Elin som jag inte träffat på 1 månad och alla andra där hemma som betyder nåt för mig.
Jag har även insett att det är sååå skönt att va här egentligen. På kvällarna går jag runt i velour-dress, med håret i en knut mitt på huvudet och inget smink. Härligt! Och nej, aldrig att jag skulle göra nåt sånt hemma. Här känner jag ingen, behöver inte bevisa nåt alls. Är inte här för att träffa nya kompisar och dessutom är det bara tyskar här. Tyskar med sina 3-åringar som skriker. Eller jo vi har ett gäng med scouter här som sjunger och spelar gitarr. Haha dom sover i ett tyg tält och inatt regnade det något fruktansvärt, så dom satt ocg sjöng vid 8 imorse :P Ruuligt!

Nej nu ska jag inte slösa eran tid längre.

Kyss!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0